Jag har klagat mycket den senaste tiden. Tjatat, gnatat och gnällt, visst jag är medveten om den saken men det finns en anledning till att jag gjort det. Mitt liv har nämligen inte varit så enkelt på under senare dagar. Nej, riktigt jobbigt har det faktiskt varit. Men jag ska inte betunga mina få läsare med sådana oväsentligheter. Jag ska försöka låta bli i varje fall, det lovar jag. Försöka var ordet alltså, jag är allför gnällig till naturen för att kunna garantera något. Eller jag vet inte. Man kan egentligen bara diskutera det som tynger en för tillfället. Så är det under alla omständigheter för mig i varje fall. Och just nu lider jag rätt svåra bekymmer men jag vill ändå inte gå in på dem här ifall det går att undvika. Jaja, nog om det nu. Eller jag kanske kan nämna en sak, förmodligen har jag något fel benskörhet kanske. Men det finns ju så mycket annat att avhandla som klimatskris, bostadsbrist och sådant. Men just berör de problemen inte mig nämnvärt. Jag har svårt att lyfta blicken från mig egen horisont så att säga. Men vem har inte det.